Hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad, eller att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska. När detta händer får cellerna för lite näring och syre, vilket yttrar sig i form av trötthet, andfåddhet eller vätskeansamling i lungor och svullnad i ben. Det finns olika typer av hjärtsvikt och beroende på vilken hjärthalva som har försämrad funktion brukar hjärtsvikt kallas högersvikt eller vänstersvikt. Om båda hjärthalvorna har försämrad funktion kallas det biventrikulär svikt.
Symtom
Symtom på hjärtsvikt beror på en kombination av hjärtats försämrade pumpförmåga, ökat tryck i hjärtrummen och ett aktiverat hormonsystem. Några vanliga symtom är viktuppgång, trötthet, minskad ork, andfåddhet, svullna anklar och ben, magont, täta trängningar på natten och svårigheter att sova liggande. Vid svår hjärtsvikt, som kan vara livshotande, är symtomen extrem trötthet, kraftig andnöd och ibland rosslig andning, känsla av trånghet i bröstet, ont i bröstet, kallsvettningar och svår hjärtklappning.
Orsak
Orsakerna till hjärtsvikt är många och ibland finns det mer än en orsak samtidigt, de vanligaste är högt blodtryck, hjärtinfarkt, diabetes och rytmrubbning, till exempel förmaksflimmer. Det är viktigt att både behandla symtomen och den bakomliggande orsaken, till exempel att reglera blodtryck, diabetes eller njursvikt. I vissa fall kan hjärtsjukdomar även kräva kirurgiska ingrepp.
Behandling
Det är viktigt att både behandla symtomen vid hjärtsvikt och den bakomliggande orsaken. Det finns effektiva läkemedel som kan bromsa upp och vända tillståndet till det bättre. Syftet med behandlingen är att underlätta hjärtats arbete och motverka försämring av hjärtsvikten. Målet med läkemedelsbehandlingen är att öka livskvaliteten, lindra symtom, slippa sjukhusvård och förlänga livet.
De bakomliggande orsakerna till hjärtsvikt kräver olika typer av behandling. Det kan till exempel vara att reglera blodtryck, diabetes eller njursvikt. I vissa fall kan hjärtsjukdomar kräva kirurgiska ingrepp.
Du kan göra följande för att må bättre om du redan har hjärtsvikt: Ta dina läkemedel regelbundet och i rätt dos, röra på dig regelbundet, sluta röka, äta grönsaker och frukt dagligen, minska mängden salt i maten, undvika att dricka alkohol, använda vätskedrivande läkemedel om du samlar på dig vätska i kroppen, väga dig dagligen och ha kontakt med vården om du går upp i vikt.
Källa: 1177 och hjart-lungfonden.se
Egenmonitorering vid hjärtsvikt
Egenmonitorering är ett bra verktyg vid hjärtsvikt eftersom det kan upptäcka plötslig viktuppgång, vilket kan betyda att hjärtsvikten är på väg att försämras. Genom att upptäcka och åtgärda detta i tid minskar risken för komplikationer och sjukhusinläggningar, varför det rekommenderas att i de flesta fall väga sig dagligen.
Du får tillgång till en Bluetooth-ansluten våg som du parar ihop med en mobilapp. När du registrerar din vikt förs värdena in automatiskt i appen. I appen kan du sedan se hur vikten legat över tid genom grafer och tabeller. Om du har gått upp i vikt får din vårdgivare en notis om detta och kan kontakta dig för eventuella åtgärder, till exempel att du ska ta vätskedrivande läkemedel. Vid behov kan även din vårdgivare skicka ut frågeformulär till din app där du får svara på symtom av din hjärtsvikt.
Egenmonitorering innebär en trygghet som känns väldigt bra för mig, jag har tappat min dödsångest.