Hur ser riksdagspartierna på digitala vårdlösningar?

Vården är en av huvudfrågorna inför valet 2022. Vi sammanställer vad partierna säger till tidningen Digital hälsa om hur de ser på digitala vårdlösningar.

Nedan är utdrag från en artikelserie i tidningen Digital Hälsa om riksdagspartiernas syn på digitalisering i vården inför valet 2022.

PS: Är du intresserad av hur dina regionala politiker ser på egenmonitorering?
Kolla in Min region inför valet.

(L) vill öka reformtempot på e-hälsoområdet: Dags att ”kavla upp ärmarna”

Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson Liberalerna, anser att det är dags för politikerna att ”kavla upp ärmarna” och förändra de legala förutsättningarna för att nyttja digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg.

Hur beskriver ditt parti takten och omfattningen i det legala arbete som pågår i Sverige med att förändra lagstiftning och andra regelverk för att nyttja digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg?

– Verktyg och möjligheter finns sedan länge, men trots uppmaningar från riksdagen har regeringen inte ökat reformtempot. Dags att kavla upp ärmarna.

Behöver den svenska vården och omsorgens ersättningssystem förändras för att stimulera ett mer optimalt ordnat införande av ny digital teknik i vården och omsorgen?

– Många regelverk och ersättningssystem kräver fortfarande fysiska vårdmöten på plats eller ett visst antal besök. Regelverken behöver uppmuntra innovation, styra mindre mot process och mer mot kvalitet och hälsomål, säger Lina Nordquist.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(S): Lagstiftningen måste hänga med den tekniska utvecklingen

Kristina Nilsson, socialdemokratisk riksdagsledamot och vice ordförande i riksdagens socialutskott vill bland annat verka för att lagstiftningsarbetet ska följa den snabba tekniska utvecklingen på it-området.

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Det är viktigt att lagstiftning och infrastruktur hänger med den snabba tekniska utvecklingen. Med ökad sekundäranvändning av hälsodata kan till exempel forskning och innovation inom precisionsmedicin stöttas, för ännu mer avancerade och pricksäkra diagnoser och behandlingar. Därför behövs en ny lagstiftning, säger Kristina Nilsson.

Hon anser att sjukvården behöver säkra en trygg och säker informationshantering.

– Sjukvården måste därför utveckla arbetsmetoder och tekniker för att kombinera fysiska och digitala vårdbesök.

– Nyligen har en utredning tillsatts för att se över frågan och överväga lagstiftning som ska stärka förutsättningar för användning av hälsodata i forskning och hälso- och sjukvården. Frågan om digifysisk sjukvård har också utretts och vi anser att ytterligare initiativ behöver tas under nästa mandatperiod för att nyttja digitaliseringens möjligheter i vård och omsorg.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(SD): Staten ska ta ansvar för nationell digital informationsmiljö

Linda Lindberg, Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson förespråkar ökad nationell samordning av den digitala informationsmiljön för vård och omsorg.

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Man ska fortsätta arbetet med sammanhållna journaler och läkemedelslistor. Vidare finns i dag bra teknik för att genomföra så kallade digitala vårdmöten. Utmaningen kan ligga i att få verksamheterna att lära sig och ta till sig nya arbetssätt. På ett generellt plan förespråkar Sverigedemokraterna ett starkare nationellt ledarskap för att driva på utvecklingen i regionerna och för att underlätta samverkan, säger Linda Lindberg, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Som vanligt i sådana här sammanhang så utvecklas de tekniska möjligheterna mycket snabbare än de legala ramverk som kringgärdar dem, vilket innebär att teknik och lagstiftning lätt kommer i otakt. Här skulle vi gärna se ett mer skyndsamt agerande för att förbättra utnyttjandet av digitala plattformar och ta vara på de möjligheter som redan finns. Detta skulle stärka patientsäkerheten och höja vårdkvalitén och effektivisera den svenska hälso- och sjukvården. Staten behöver ta ett mer övergripande ansvar för att säkerställa att en nationellt sammanhållen digital informationsmiljö utvecklas och förvaltas.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(V) öppnar för fler molnlösningar i vård och omsorg

Vänsterpartiets hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö vill öka takten i digitaliseringen av verksamheter inom den offentliga sektorn.

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Vänsterpartiet anser att investeringar i patientjournalsystem och annan digital infrastruktur ska hanteras av staten. Vi vill att välfärden ska vara fri från vinstintressen och menar därför att politiken ska reglera digitala vårdbolag så att de fungerar som all annan välfärd. Samtidigt är vi positiva till digitaliseringen inom hälso- och sjukvård. Vi vill att digitaliseringen av verksamheter inom den offentliga sektorn utvecklas och att de stora skillnader i digitaliseringstakt mellan olika delar av landet blir mer jämlik, vilket kräver ett större statligt inflytande.

– Vi instämmer bland annat med Riksrevisionens rapport som har konstaterat att digitaliseringen av verksamheter inom den offentliga sektorn går långsamt. Att öka takten är ett ansvar för både regeringen och regionerna.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(MP) går till val på strategi för ökad digitalisering av vården

Åsa Lindhagen, Miljöpartiets talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, tycker att digitaliseringen i vården går för långsamt och vill se en särskild strategi för implementering av digitalisering brett inom hälso- och sjukvården och omsorgen.

Vilka är de viktigaste frågorna för Miljöpartiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Bredband i hela landet är en förutsättning och är högprioriterat att få till. Den digitala delaktigheten behöver öka generellt och det digitala utanförskapet minska. Det händer för lite gällande digitalisering inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg, men potentialen är stor och vi måste se till att både personal och patienter kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Vi vill se en särskild strategi för implementering av digitalisering brett inom hälso- och sjukvården och omsorgen för att öka användningen och dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

– Vi anser att det går väldigt långsamt.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka säker och effektiv tillgång till hälsodata för att med så kallad precisionsmedicin förbättra medicinsk diagnostik, utveckla befintliga och nya medicinska behandlingar, mäta patientutfall av behandlingar samt utveckla insatser som förebygger sjukdomar?

– Vi vill se fler åtgärder likt uppdragen till Socialstyrelsen samt E-hälsomyndigheten för att i större utsträckning kunna dra nytta av hälsodata och säkra möjligheten att använda sekundärdata inom sjukvård, forskning och innovation. Vi måste också se till att bra genomarbetade förslag som läggs fram faktiskt blir verklighet. Vi ser också behov av en kunskapshöjande insats som säkerställer att personal har tillräcklig kunskap om hälsodata och dess användbarhet och att människor i kontakt med vården känner sig trygga med att hälsodata inte ska kunna kopplas till dig som person.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(KD) vill ha ökad sekundäranvändning av patientdata

Acko Ankarberg-Johansson, Kristdemokraternas sjukvårdspolitiska talesperson, vill skapa nationella beslut om ersättningssystem och avgifter som möjliggör för digitala aktörer att vara en del i en god och nära vård.

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Kristdemokraterna vill i närtid få till de standards som krävs för att all digital vårdinformation ska vara interoperabel. Det möjliggör en ökad patientsäkerhet och användning av hälsodata på ett gott och säkert sätt. Vidare kommer vi följa upp tillämpningen av den nya lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation så att den får önskad effekt*. Därutöver kommer vi driva att digitalisering måste leda till minskad administration och förenklade processer för vårdens medarbetare. Alltför ofta är det tvärtom i dag, säger Acko Ankarberg-Johansson.

– Det går alldeles för långsamt. Ett exempel på det är den viktiga frågan om att all digital vårdinformation behöver gemensamma standards för att kunna överföras och kommunicera över regiongränser med mera. Detta är något som riksdagen beslutade om redan 2019 men som regeringen först nu i sommar hörsammade genom att tillsätta en utredning.

Behöver den svenska vården och omsorgens ersättningssystem förändras för att stimulera ett mer optimalt ordnat införande av ny digital teknik i vården och omsorgen?

– Ja. Digital vård behöver en annorlunda reglering än idag. Vi vill se nationella beslut om ersättningssystem och avgifter som bygger på behovsprincipen och möjliggör för digitala aktörer att vara en del i en god och nära vård. Hälso- och sjukvården ska bygga på behovsprincipen men dagens svaga och fragmenterade styrning måste stärkas, säger Acko Ankarberg-Johansson.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(C): Integritetsskyddad gränslös hälsodata nyckel till medicinsk uppföljning

Centerpartiets sjukvårdspolitiska talesperson, Anders W Jonsson, menar att Vision e-Hälsa behöver ersättas med mer konkreta och offensiva satsningar på e-hälsoområdet

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Bygg digitala tjänster på gemensamma standarder samt med öppna API-er och öppna data så mycket som det är möjligt av hänsyn till integritet och säkerhet så kan vi få bättre och billigare system som kan prata med varandra över regiongränser, säger Anders W Jonsson.

Centerpartiet vill även genomföra en bred översyn av lagstiftningen på e-hälsoområdet.

– Lagstiftningen behöver uppdateras för att möjliggöra införandet av e-hälsa och välfärdsteknik samt förbättra ersättningssystemen så att såväl privata som offentliga och ideella utförare har möjlighet att skapa nya digitala tjänster. En annan viktig fråga är att ge patienten rätt att kontakta vården digitalt, säger Anders W Jonsson.

Det pågår en hel del arbete med att förändra lagstiftning och andra regelverk för att nyttja digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg.

Hur skulle du beskriva takten i reformarbetet?

– Den är alldeles för långsam. Byråkrati och regler leder till sämre vård och bromsar dessutom nya digitala tjänster, nya idéer och arbetstillfällen.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.

(M): Reform ska ge individen rätt till egna patientdatan

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson och riksdagsledamot, vill bland annat att det ska tas fram en nationell strategi för digital vård- och omsorg och att alla ska ha tillgång till digitala vårdtjänster i hela landet.

Vilka är de viktigaste frågorna för partiet att driva på nationell nivå inom digitaliseringen av hälso- och sjukvård samt omsorg (äldreomsorg och funktionshinderomsorg) efter valet 2022?

– Moderaternas prioriterade förslag är dels en patientdatareform som innebär att patienten ska äga sina patientdata, dels att det tas fram en nationell strategi för digital vård och omsorg med övergripande målsättningar och regelbunden uppföljning. Vidare att det i lagstiftningen slås fast att patienten fritt har rätt att söka digitala vårdtjänster i hela landet. Därtill att det tas fram gemensamma ersättningsmodeller gällande digital vård och omsorg, säger Camilla Waltersson Grönvall.

– Moderaterna delar slutsatserna i Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderingar som pekar på att arbetet går alldeles för långsamt och att det är osäkert om digitaliseringens potentiella nytta gällande exempelvis digital välfärdsteknik tas tillvara.

Kan digitaliseringsinsatserna samordnas bättre?

– Ja, Moderaterna ser stora möjligheter till att kunna förbättra samordningen. Vi föreslår bland annat att det ska tas fram en nationell strategi för digital vård- och omsorg. Detta i syfte att till exempel identifiera hinder för den digitala utvecklingen och adressera frågor om vem som ska ha ansvar för vad. Ansvaret måste tydliggöras. En nationell strategi för digital vård- och omsorg ska även peka ut riktningen för att öka användningen av digitala tjänster inom hela vårdkedjan och i alla vårdnivåer i hela landet oavsett vårdgivare.

Detta är ett urval från en intervjuartikel publicerad i Digital Hälsa, läs hela artikeln här.