Egenmonitorering innebär att patienten får tillgång till en app och en Bluetooth-uppkopplad spirometer. Värdena går direkt in i appen och kan läsas av både patienten själv och av Wiktor som ansvarig vårdgivare, tillsammans med svaren från frågeformulär som skickas ut via samma app. Om ett värde avviker pingas Wiktor till av systemet och han kan direkt höra av sig via chatten. De kan också göra upp om ett ett digitalt vårdmöte via videosamtal. All historik sparas och värdena samlas i grafer där det går att avläsa hur patienten mått över tid och eventuella trender i lungfunktionen.
Astma är sedan region Östergötlands upphandling 2021 en av flera diagnoser där man som patient erbjuds egenmonitorering. Regionen är den andra i Sverige att breddinföra lösningen och Mjölby är en av sju vårdcentraler som idag erbjuder det för astmatiker.
Wiktor själv är allmänsjuksköterska, men har sedan 2020 jobbat nästan enbart med astmapatienter. Sedan 2021 har han också blivit en expert på egenmonitorering som verktyg, tillsammans med kollegan Jessica som jobbar med hypertonipatienter (högt blodtryck). Idag har Wiktor ett 50-tal patienter uppkopplade på egenmonitorering, men vill gärna ta emot fler och uppskattar själv att inte ens 200 patienter skulle vara för många.
Idag lägger jag 4-5 timmar i veckan på egenmonitoreringen, men då har jag också stenkoll på 50 patienter. Det är tyvärr inte många som kan säga det idag, säger Wiktor.
Tiden Wiktor lägger ner på egenmonitorering gör att han kommer väldigt nära sina patienter, både genom data och genom samtal. Alla värden finns samlade över tid och gör att vårdpersonalen plötsligt får insyn i ett hälsotillstånd som tidigare varit föränderligt och kan svänga fort. Nu kan sköterskan och astmatikern tillsammans identifiera triggers som patienten kanske inte visste om.
Vi har aldrig haft tillgång till den här typen av data tidigare. Undersökningar har funkat mer som stickprov - men vilken nytta ger egentligen ett värde som tas under 30 minuter på en treårig vardag? Nu kan vi tillsammans följa trender och hitta sätt för patienten att må bättre. Egenmontoreringen blir därför också som ett läroverk för patienten, förklarar Wiktor.
Så fort det sker en försämring i lungfunktion eller uppskattat mående larmar systemet, så Wiktor behöver inte aktivt hålla koll på en patient där allt fungerar bra. Vid försämring kan vi snabbt justera inhalationsdoseringar och följa upp dess effekt. Tidigare har mycket ansvar legat hos patienten att känna efter och analysera måendet, vilket är svårt när försämringen ibland smyger sig på och blir till ett normaltillstånd. Nu kan båda se fakta.
Astmatiker är en patientgrupp som traditionellt sett alltid varit underbehandlade. Många har accepterat att till exempel alltid vara andfådda, men de kan bli bättre och till och med symtomfria. Egenmonitoreringen hjälper till med det och ger på så sätt friskare patienter.
En annan fördel som Wiktor ser är tillgängligheten, patienterna vet att vårdgivaren är ett chattmeddelande bort och vem som är ansvarig för behandlingen. Fler kan också få hjälp nu, eftersom egenmonitoreringen hjälper till att korta de väntetider som finns för astmatiker idag. Det påverkar inte bara astmapatienterna, utan hela verksamheten.
I teorin är det 50 astmapatienter färre som ringer vår allmänna telefonlinje, så visst ökar det tillgängligheten även för andra patienter på vårdcentralen. Ju fler patienter som använder egenmonitorering desto mer ökad tillgänglighet som gör att vi kan gå från rutin- till behovsstyrning i hela verksamheten.
Wiktor betonar att de två verksamhetscheferna på vårdcentralen skapat stora möjligheter.
Väntetiderna har varit långa i många år. Våra verksamhetschefer har tagit tag i problemet och gasat sig ur uppförsbacken för att korta vårdkön. Och vi märker att det funkar.
Några nackdelar med egenmonitoreringen ser inte Wiktor, förutom att alla inte har tillgång till lösningen eftersom samtliga vårdcentraler ännu inte erbjuder detta.
Åker man två mil bort så erbjuds inget astmaflöde än. Men vi välkomnar alla som vill lista sig hos oss, om än bara för att få tillgång till egenmonitorering. Vi vill stötta så många patienter vi kan i regionen, avslutar Wiktor.
Plattformen för egenmonitorering i Östergötland tillhandahålls av ImagineCare tillsammans med AsthmaTuner.
De största fördelarna med egenmonitorering för astmatiker enligt Wiktor:
- Ökad tillgänglighet - både för astmapatienten och för verksamheten i stort
- Ökad patientsäkerhet - eftersom all historik sparas och trender kan läsas av, ihop med ökad insyn i en patients lungfunktion
- Ökad kontinuitet - där sköterskan har full koll på sina patienter och patienterna har full koll på vem som är deras kontaktperson
- Ökad jämlikhet i vården - för alla patienter som använder det, förhoppningsvis fler och fler
- Ökad flexibilitet - gör att man som sköterska även kan arbeta hemifrån och att patienter får vård på sina villkor, var och när de behöver. Det har varit särskilt bra under covid.
Läs mer om regionens satsning på egenmonitorering på 1177.se/Ostergotland/egenmonitorering.
Artikeln publicerad i Allergibladet nr 3 2022, utgiven av Astma- och allergiföreningen Öst. Bildkällor: ImagineCare och Wiktor Karlsson Lindgren.
